Anja i Gili
Det var bön och fastedag 2001 för vem som skulle ta ansvar för arbetet i Gili. Anja var med och bad och när hon kom hem på kvällen talade Gud till henne.
- Varför ber du att någon skall till Gili? Det är ju du som skall arbeta där.
Anja ringde pastorn och sa vad hon upplevde och sedan dess har hon ansvarat för söndagsskolan där. Det fanns ingen elektricitet indragen, men en grupp från Hestra var på besök och sedan dess har SMU i Hestra hjälpt till ekonomiskt. Anja lagade mat och tog med sig, ända tills myndigheterna stoppade det. Enda gången i veckan som flera av barnen kunde äta sig mätta. Nu gör hon mindre måltider som våfflor och andra lätta maträtter. Gili har fått mycket hjälp från Sverige. På gudstjänsterna kommer det några gummor och söndagsskolbarnen. Det finns ingen direktbuss från Novolukoml till Gili, utan den går via Zashniki. Anja går hemifrån på söndagarna en km med sin väska till bussen som tar henne till Zashniki, där hon under väntetiden har börjat söndagsskola där också. Efter samlingen i Gili återvänder hon med bussen och är hemma kl 21.30. En fantastisk gärning i trohet till den Gud hon tror på. Trots stora hjärtoperationer håller hon på så länge krafterna finns.
Svetlana arbetar med barn och ungdomar i regionen
Sveta var gift men skilde sig pga. att mannen började supa hejdlöst så de kunde inte leva tillsammans. De hade en dotter som var 7 år gammal. På grund av pengar- och lägenhetsbrist bodde de i samma lägenhet. Efter en tid började hon be och fasta för att kunna köpa sig en lägenhet. Efter 3 år fick de ihop lite pengar som de gömde undan i lägenheten.
En dag ringer en väninna, efter det att de fastat och bett tillsammans, och sa att nu är det dags att skaffa lägenhet. Du skall pruta 3000 dollar för det har Gud sagt. Och efter 15 år kunde hon köpa sig en lägenhet för pengar hon sparat och lånat av bekanta. Hon svarar också på frågan, om hon gav tiondet under denna period? Hur skulle jag då kunna överleva. Det är ju därför jag kunde skaffa mig lägenheten. För liten lön men med stort hjärta åker Sveta runt och arrangerar läger i Witebsk området och har kurser för söndagsskollärare för pingstunionen. Hon berättar med stor gripenhet att hon har varit nära att ge upp många gånger, men Gud sa åt henne att fortsätta sitt arbete.
Maria från Kropki
I hemmet har hon tagit emot sammanlagt 14 barn under 16 år i 4 rum och kök. Familjen har 2 egna barn som nu är vuxna. En familjs hus brann ner så de bor med 6 personer där också, under det att de bygger upp sitt hus igen. När barnen som studerar på annan ort är hemma är de över 20 personer. Mannen jobbar på ett socialt center. Jagar, plockar svamp och bär till försäljning för att få in pengar. Kommunen betalar för hyran av huset och ersätter för barnen under 16 år. Tvättmaskinen har gått sönder och hon önskar en diskmaskin i det nya köket som skall sättas in. Ett IKEA kök har vi gett henne som skall sättas in. De får regelbunden hjälp från församlingen med mat och kläder. Här bor också en flicka som fått hjälp med hörapparat och nu kan hon höra på lektionerna och har gått från att ha extra hjälp till att ha toppbetyg.
Nikolaj Matskevich f.d. Borgmästare
Det var med stor glädje vi fick inbjuda er till resorna, då jag var Borgmästare. Vi kände inget avstånd utan delade från början en stor vänskap. Ni är verkligen mina vänner. Jag tänker på de olika försöken att skapa arbetstillfällen, men vi hade ett motstånd från myndigheterna som var försiktiga mot alla utländska initiativ. Genom er har vår stad funnit riktigt goda vänner och mycket välgörande hjälp har gjorts. Tack så mycket. Jag önskar er hälsa och lycka. Gud välsigne er.
Anna Hazkevich f.d. vice Borgmästare
Nikolaj och jag var med från början av ert arbete i Novolukoml. Vi vill tacka er för vänskap och stort stöd. Ert aktiva missionsarbete har medfört många fördelar för invånarna i vår stad. De äldres förening, krigsveteranerna och arbetsveteranerna vill tacka er för det stora arbete och välgörenhet som ni gjort i Novolukoml under många år. Ni har egna familjer och privata liv men ändå kommer ni hit till oss med öppna hjärtan och delar er tro och kärlek med oss. Den medicinska utrustningen som ni lämnat på sjukhuset under olika besök används och hjälper många människor. Erat samarbete med pingstförsamlingen i Novolukoml har varit ett stort exempel på hur människor kan sprida kultur och kristen tro i vårt samhälle. Det har varit ett stort och fint exempel för oss under alla år. Jag önskar er alla att ni skall vara friska och glada och vi önskar er god hälsa och Guds frid och hans välsignelser i era liv och i er tjänst. Vi tror och hoppas att ni skall fortsätta att samarbeta och göra mycket tillsammans i Novolukoml. Med stor respekt och kärlek från mig.
Elina i Zaslonova
Jag kom till tro 1997. Levde i en stökig relation och vi beslutade att skilja oss. Elina hade en troende arbetskamrat som hon bodde hos. Elina började besöka en kyrka i hemlighet och deltog i nattvarden. Hon bad för sin f.d. man och Gud började arbeta med mannen också- Han fick veta att på söndagen bad hon för honom. Relationen blev bättre och nu var hon glad i sin tro på Gud.
Anatola 29 år gammal
Han berättar att han kom till tro på Gud 2016. Han jobbar några dagar i Minsk, några dagar i Zaslonova och Zashnike för att försörja sig.
Ira på barnhemmet i Bogushevsk
Ira 22 år gammal börjar som volontär på Vitrysslands största barnhem. Hon motarbetades av personalen när hon försökte ta barnen i famnen, tala och sjunga med dem. Man behövde inte engagera sig i barnen, för det var mer av förvaring. Men när hon första gången fick höra hur en flicka upprepade orden hon sjöng, då förstod Ira att hon hamnat på rätt ställe.
Ira gick på bibelskola i Minsk då hon fick förfrågan om några kunde vara volontärer på barnhemmet i Bogushevsk. Barnen var förståndshandikappade och mellan 3-35 år gamla. Barnhemmet har mellan 250-270 barn. Ira började jobba med de liggande barnen. Det var 2002 och vi mötte henne där första gången då. Det viktigaste var att få en ändrad attityd till handikappade som kommer till institutioner när de föds. Ira flyttade in i ett rum på barnhemmet. Personalen lite tveksamma till hennes närvaro. Deras attityder förändrades så småningom och de har varit på utbildning både i Polen och Sverige. Flera svenska organisationer och kyrkor har stöttat ombyggnaden av lokalerna och arbetet där och idag kan man se en fantastisk förändring. När Ira kom till barnhemmet fanns barn mellan 5-18 år som aldrig varit ute och känt på gräs, utan bara varit på balkongen. Eira började lära dem sånger, namn på fåglar, färger och märkte att det hände något med barnen. Det inrättades ett rum där man kunde arbeta med ett barn i taget och inte bara 15-20 barn tillsammans. Man började inbjuda föräldrar att komma på besök och man har öppnat upp mot samhällets ungdomar så man kan ha gemensamma lekar och idrotter. Efter några år åkte några av dem tåg för första gången och fick vara med på utflykt. Eira fick hjälp av en annan volontär som heter Vera. Dessa ansvarade också för verksamheten i missionshuset. En kvinna kom till tro på barnhemmet och 2 av hennes barn kom med i församlingen. Hennes man var på alkohollistinstitution sedan 12 år, men kom tillbaka och tog emot Jesus till frälsning och är också med i församlingen. Ur personalen blev 5 personer kristna, så tillsammans var de ett tio-tal medlemmar. Vera ledde lovsången och Ira predikade. Långa dagar av arbete på barnhemmet och söndagarna i missionshuset.
Pastor Alexander
Novolukoml behöver en pastor. Alexander från Brest uppmanades av sin biskop att flytta dit, men han var inte intresserad. Han var 22 år gammal tog semester ett par veckor för att åka dit. Efter en vecka åkte han hem och tänkte att aldrig mer åka dit. När han läste bibeln talade Gud till honom och han kände en kallelse att åka dit.
Han hyrde ett rum i kulturhuset och hade möten där. En församling bildades i Novolukoml med 25 närvarande från Minsk. I 6 år fick de hyra lokalen sedan var de tvungna att bygga kyrka eller upphöra. Ett svårt beslut, men de började bygga 1999 på en tomt som kommunen upplåtit. Församlingen med Alexander i spetsen har gjort ett fantastiskt arbete och vi är glada att fått vara med sedan 2002 med arbetsinsatser och hjälpsändningar, både till kommunen och församlingen.
Alexander berättar att tack vare era resor till vår stad och region har vi möjlighet att hjälpa människor som bor här. Besöken ni gör här ger oss också ny kunskap om kulturer och olikheter i våra länder. Vi lär oss mycket om hur ni arbetar i ert land. Vi samtalar om olika delar av livet och kan berätta om olika erfarenheter. Minnesvärda händelser har varit besök i skolorna när ungdomar från Vitryssland och Sverige träffats för att knyta kontakter med varandra. Om ni har möjlighet vill vi fortsätta vårt samarbete för att hjälpa vårt folk.
Må Guds välsignelse vila över dem också i fortsättningen.